Alpackafakta

Vad är en Alpacka?

 

Alpackan är sin helt egna ras och tillhör släktet Kameldjur. Det finns två sorter av alpacka (Huacaya och Suri) och är ett av de äldsta tamboskapsdjuren. Utgrävningar har visat att alpackan var tam så långt tillbaka som för 6000 år sedan. Vi föder enbart upp Huacaya alpackor på vår gård.

 

Alpackan kommer från Sydamerika där man avlat fram fantastiska ullproducerande alpackor för att göra fantastiska kläder -guldet från Inca.

Varje strå i alpackans ullfiber är lätt men otroligt värmande, den reflekterar kroppsvärmen direkt även om den blir blöt. Ullen är luktavvisande och väldigt mjuk, få fiber kan konkurrera med alpackans när det gäller denna mjukhet, jämnhet och mängd som man får vid varje klippning (de klipps en gång per år).

 

Kroppsspråk:

Alpackan har ett kroppsspråk som inte kan jämföras med något annat djur i Sverige. Den kan ha öronen bakåt utan att vara arg och flockledaren styr sina flockmedlemmar med små små rörelser som vi människor oftast inte ser. En lugn och nöjd alpacka är, för det mesta, en tyst alpacka. Om alpackan hummar så är den orolig eller spänd. Men, det finns alltid undantag för en del alpackor är helt enkelt "pratiga". Vår Daphne är en sådan individ.

 

En alpacka kan bitas, och spottas, och sparkas. Men de är så fredliga av naturen att de inte söker bråk med människan. En sund alpacka är nyfiken och social, den vill följa med människan och ta del av vad människan gör. Det man måste respektera är alpackans behov av integritet, den vill INTE att vi rör dem. Att röra en alpacka är på alpackaspråk ett sätt att skrika åt den, en lätt beröring i alpackavärlden betyder ofta "flytta dig, jag vill fram".

Våra alpackor är toleranstränade, det betyder att vi kan hålla dem och röra dem utan att de flyr. Detta är viktigt ifall en alpacka har skadat sig och behöver omvårdnad, ibland kanske man behöver köra dem till veterinär. Man måste även kunna komma nära dem när det är dags för kloklippning eller när man gör en bedömning av hullet.

Ingen av våra alpackor har, medvetet, spottat på oss. De gånger detta har hänt så har vi råkat vara i vägen när en alpacka av högre rang vill uppfostra en alpacka av lägre rang.

 

Foder:

Alpackor är gräsätare (och idisslare), de tycker bäst om kort gräs med bra näringsinnehåll. De äter gärna knoppar, löv och frön. Klöverblommor brukar fölen uppskatta. Vi har alltid fri tillgång till hösilage eller hö till alla våra alpackor, de uppskattar blandningen och har varenda dag gått in och ätit detta. Vi tror att deras magar mår bra av den balansen. I övrigt ger vi dem kraftfoder i pelletsform framtagna för kamelider, vi ger dem även vitaminer och mineraler. Det är unga alpackor och dräktiga alpackor som behöver kraftfoder, inte hingstarna eller övriga djur som inte växer eller är dräktiga. Det viktigaste är att ha ett energirikt hö/hösilage med hög proteinhalt. En frisk alpacka har en stark mjuk ull, en undernärd alpacka får mjuk ull men med fibrer som går av (bryts) och inte håller.

De behöver även tillgång till friskt vatten, vi byter ofta. På vintrarna har vi uppvärmt vatten i de inköpta Thermobar-tunnorna.

 

Stallmiljön:

Alpackor behöver komma in under tak när de vill, året om. En del djur är känsliga för knott och vill vila från dessa. En del är även värmekänsliga och en del kopplar av bättre inne i stallet än ute. De behöver så pass stor yta att de kan ligga ner utan att trängas, tänk att en alpacka ska ha plats att rulla sig utan att stöta i de andra alpackorna. De ska också ha plats för en toalettyta på cirka 2x2 meter.

De behöver minst två höhäckar eftersom de ranglåga inte får äta bredvid de ranghöga, tänk på att hänga dessa cirka 60 cm över golvet. Man kan utfodra pellets i hängrännor som man sätter längs med väggen, en alpacka behöver cirka 60cm lång yta av hängrännan. Har man inte möjlighet att ha hängrännor så kan man utfodra pellets i hinkar, då är det bra att ha fler hinkar än vad antalet alpackor är eftersom de byter hink med varandra hela tiden och gärna bråkar om hinkarna.

Vi har provat flera olika underlag och kommit fram till att ett stall med betonggolv är oslagbart bäst. På betonggolvet lägger man ut en gummimatta i mitten av golvet (vi har en bagagerumsmatta till en volvo 745) och fyller den med torv. På resten av golvet strör man ut massor av halm. OBS inte foderhalm för det fastnar i ullen. De ska kunna rulla sig och skrapa runt utan att nå golvet. Nu har du gjort både toalett och sovplats. En saltsten sätts upp i lämplig höjd, även fölen tycker om stenen så sätt den inte för högt. Och vattenbaljan sätts upp så att alla kommer åt att dricka men inte så lågt att de kan ställa sig i den. (Föl kan drunkna om de hoppar i fel och inte kommer upp.) Se till att det inte finns spikar eller andra vassa otäcka kanter att skada sig på.

 

Sätt gärna upp borsthuvudet till en kvast i bra kli-höjd, alpackor älskar att klia sig om huvudet efter att de ätit.

 

Vi rekommenderar även att man gör iordning skötselfållor i anslutning till stallet så att man kan jobba med alpackorna utan att de springer iväg, det ger mindre stress att använda fållor.

Hagarna:

Generellt pratar man om att 10000kvm gräshage (utan träd) räcker till 5-7 alpackor. Har du dåligt bete så måste du stödutfodra sommartid.

 

Alpackor kan hoppa väldigt högt, om de vill. Ett fårstaket på 110cm med överliggande eltråd samt en extra eltråd på utsidan ung 40 cm upp är att rekommendera. Detta håller ute lösspringande tamhundar som är det största hotet mot alpackor i Sverige. Har du varg i området kring er gård så rekommenderar vi att ni kontaktar länsstyrelsen i ert län för rekommendation kring rovdjursavvisande stängsel. Det brukar ofta gå att få bidrag till att sätta upp sådana stängsel. Har ni lo-katt i området så brukar det avhjälpa att stänga in alpackorna över natten.

 

Har du hingstar i en hage som angränsar till stona så måste staketet vara förstärkt rejält, en hingst som vill till tjejerna ställer sig på bakbenen och lägger sig över staketet med hela sin kroppstyngd.

 

Planerar du en elbandhage så bör du ha fem eller sex trådar, de fyra ganska nära i nederkant.

 

Flocksammansättning:

Vi följer Svenska Alpackaföreningens etiska regler och rekommenderar alltid att ha minst tre alpackor av samma kön. En bra flock att börja med är två ettåringar och en äldre alpacka. Den äldre alpackan ger lugn till flocken och lär åringarna om rätt och fel. Hingstar ska aldrig gå med ston utom vid betäckning, därefter ska de säras. Hingstföl bör säras från mamman vid 6-8 månaders ålder.

 

Fortplantning:

En alpacka har inga brunstperioder eller löptider, de kan med andra ord producera föl vilken tid som helst på året.

De går dräktiga i cirka 330-375 dagar och får i regel enbart ett föl åt gången. Vi brukar styra betäckningstillfällena så att fölen anländer under sommarmånaderna. Vi håller även ston och hingstar åtskilda och styr vilket sto som får träffa hingst samt vilken hingst de träffar. Det gör att vi har kontroll på aveln och har en stamtavla till vardera individ.

Vi betäcker inga alpackor under 14 månader och väntar helst till de är två år gamla. Ullen blir bättre, de hinner växa färdigt och får en bra grund i livet och håller längre upp i åldern.

Hos oss anses ingen alpacka vara vuxen förrän de är två år fyllda.

 

Ekonomi:

En alpacka är kanske dyr i inköp jämfört med andra betesdjur men de har så många andra områden där de kan tjäna in pengar till dig.

Ullen är alltid guld värd, man säljer grovsorterad råull för riktpriset 500kr/kilo. Ju mer man förädlar och arbetar med ullen, desto mer blir den värd. Av ett gram alpackaull får man ut fyra meter garn. Är garnet handspunnet så kan man lätt sälja detta för 4kr grammet.

Alpackor syns, de drar ögonen till sig. De lockar folk till marknaden och till cafeet, var de än är så syns de.

De äter 2 kg hö per dag och sedan lite pellets på det. Räknar man in alla kostnader såsom vaccinering med mera så hamnar man på en dagskostnad av 10kr och det är högt räknat.

Det är alltid upp till dig vad du gör med produkterna och hur du jobbar upp ditt företag, alpackorna kommer hjälpa dig framåt.

 

Myter om alpackan:

Det finns en del myter kring alpackan som inte stämmer med verkligheten.

  • Man kan inte ha alpackor som skydd mot varg.
  • Alpackan är inget vaktdjur, det är ett flyktdjur
  • Alpackans ull är svår att spinna, det stämmer INTE för den är väldigt lätt och trevlig att spinna
  • Alpackor spottas på människor. Ja jo de kan spottas på människor men då har du trängt in den i ett hörn och brukar våld, de har inget annat skydd förutom att spottas. En alpacka är otroligt fredlig, de vill inte bråka med människan.

 

 

Ring oss nu för att boka

+46723 0191 70

Follow Us

© All Rights Reserved